ni

Men äntligen! Velat skriva typ hela dagen, men "kunde" inte :p
Bortkastad dag. Igen. MEN! Bra anledning egentligen... solen kom aldrig. Eller jo, 1 timme max. Kooom, jag orkar inte med det här vädret! Blaeh.
  Jag vet inte vad jag kan säga mer till dig. Jag vet att du inte kommer läsa det har, för att du kan ju inte ens svenska :p o jag skriver aldrig i ryska, för att, iofs, du kommer anda inte läsa där heller... o jag kommer aldrig säga det till dig, för att jag kan inte, o jag e så långt bort...
 Men jag förstår bara inte! Varför ska det alltid vara så att de som vill leva, plötsligt dör, o de som önskar att dö, fortsätter leva?
  Alex. Varför? Varför nu? Varför så lätt? Du ville leva. Du var alltid så glad, positiv. Underbar människa o kompis. Varför? Du har ingen aning om hur många det är som inte kan leva utan dig. Jag vet, jag e inte en av de. Jag kände inte dig så brå... Men ta bara Max. Han lider. Han vet inte hur han ska fortsätta leva...
 Det hände ungefär en vecka innan 1:a mars. Alex snubblade och slog i huvet. Hamnade i koma... De flesta överlever... de som till exempel tagit tabletter for att dö, men han gjorde aldrig sånt... Neej, nånting helt omöjligt för Alex. Efter en vecka dog han. VARFÖR?!..  O jag, som inte ens e där... jag kan ju inte ens gå till Max o trösta honom...
  O när jag bara tänker på hur otrevlig jag va mot Max. Skämtade alltid om honom... Dissade... Förlåt. När sånt händer, har man plötsligt inget att säga... Svårt att plötsligt finnas där, efter så många gånger jag dissat dig, när du bara va glad när jag kom till Ryssland efter 1 år vi inte snackat med varandra.
  Förlåt.
Att bara tänka på att en annan människans död fick mig att förstå. Det e för högt pris...
  Men du tog emot min tröst ändå. Kanske för att du inte orkar bråka, men kanske för att du aldrig tog åt dig de andra gångerna...
  Du kommer klara det har! Det vet jag... Fast jag inte finns där nu, fast just JAG inte kan få dig på bättre humör... Eller jo bara en gång faktist ^^  Men du kommer klara det. Han ville att du skulle fortsätta leva. Leva for hans skull... O du kan ju inte svika din bror... eller kan du? Tror inte jag...
  Max, jag finns för dig, o det vet du... Även om jag e här o du e där... 
                                                                                      R.I.P. Alex.  ='(
Osen Ratmir Shishkov. Nej, jag kollade aldrig på "Idol 4" i Ryssland, jag VET... men jag har hört från folk, sett honom på internet, hört hans röst, hans låtar + att han va kompis med Timoty, o det e ju redan nåt.
 Bilolycka. Deras bil började brinna o de kunde inte ta sig ut. Alla 5 dog... Men varför?!? VARFÖR JUST DE??
Om Timoty skulle va med skulle jag allvarligt bli deprimerad. På riktigt...




 Ja. Det e ju livet. Människor föds och dör. Men ändå! Man kan inte tro det. Tex en rysk skådespelare, en av mina favoriter, försvann år 2000 i snön på nåt berg. Folk har inte letat till 100% än, men han e död, det vet vi. O jag? Jag kan fortfarande inte tro det. Jag tänker bara att han är nånstans, men han lever. Spec när jag ser filmer med honom. Han e ju dar! På tv! Så då kan han lika gärna va nånstans irl oxå? Nej, det kan han inte...
 Jag hatar det!  De kan bara inte dö... De kan bara inte försvinna helt... Det GÅÅR bara inte... ='(
Men okej, det går visst. Jag vet!  Men vad händer efter då? Kommer vi någonsin att få se de igen? Eller är det bara filmer, foton o bara minnet kvar? Jag hoppas inte det.
 Eric sa idag att det inte fanns någon Gud, inget paradis o inget helvete. Efter man dött försvinner bara kroppen i jorden.
Men NEJ! Jag tänker inte tro på det. Jag tror på Gud, på paradiset o på helvetet... kanske bara för att jag hoppas på att träffa alla de jag saknar eller vill träffa. Kanske bara för att jag är rädd för att förlora de förevigt...


Även om ni inte finns här med oss längre, kommer vi alltid att komma ihåg er,  tänka på er, sakna er, undra om ni ser oss...



...och undra om ni har det bra...

ni

...och om ni kanske kan hälsa på oss nån gång.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback